kacklans

Hejhej, idag har varit en underbar dag! Har som nämns ovan varit på Liseberg. Jag och Ezmeralda åkte massor med karuseller, jag blev yr, men det var kul,  ätit pannkakor med bacon och spelat!

Bilds kommer här!

Jag, Ezmeralda och Daniel i raggarbiiilarna!



Posera i karusell är fina grejer!



Daniel, Ezmeralda och jag åkte Flume ride!



Ronnya och Jennie Lee, i Ronnyas favorit karusell! Hon åkte den 7 ggr på rad.



Och en avslutande bild på dunermorsan! Tack för en fin dag med dig och dina töser!

Idag började skolan. Har sett fram emot det väldigt mycket! Sista året nu.. känns lite jobbigt. Jag menar, tänk om jag inte klarar det jag vill klara? Det här med svetslicenserna ger mig magont. Men förhoppningsvis ska det nog lösa sig. Det var i alla fall skönt att få träffa grabbarna i klassen. Jag blir glad med dem! Men allt kändes ändå inte riktigt bra, kan inte heller riktigt förstå vad det var som inte kändes rätt. Positiva tankar har jag fått tänka idag. Jag lyckades bra och mådde fint hela dagen.

Hem idag efter plugget. Jag har inte varit hemma på evigheter känns det som. Det känns konstigt.
Jag har läst lite, i min bok. Som jag skulle läst ut under sommarlovet, men icke. Sen har jag även skrivit lite om den. Har också vart ute och joggat med min hund. Och tränat "fot" med henne. Vi gör framsteg! Hihi, framsteg, fattar ni? Fot - framsteg! Ja, så nu har jag varit lite rolig också, det var väl kul.

Nu ska jag packa inför morgondagen, idrott står på schemat. Ska också fixa ordning lite annat som kan vara till nytta imorgon på morgonen. Och efter detta ska jag lägga mig i min stoooora ensamma säng och läsa.
Pussbye!

Lördag va bra. Jag var hemma och städade som fan. Hela övervåningen, medans pappa var på nedervåningen. Jag blev helt färdig, han kom inte längre en med att han blev klar med hallen. Så, antingen är han seg eller väldigt nogrann, eller så är jag snabb eller väldigt slarvig.

Well, well.. på kvällen for jag och syster Jennie Lee till Halmstad. Där skulle vi ta en jävla buss till en jävla fest. Det va läskigt, att inte riktigt veta vart vi var på väg. Men vi kom fram iallafall. Där vi nu var träffade vi Amer och helt plötsligt kom vi överens om att skita i festen och dra in till stan igen. Fast denna gången skulle vi gå. Det tog jätte lång tid. Men kul vare! Sen blev jag sådär jätte full, som jag brukar. Jävla starköl. Jag gjorde inget dumt men kvällen gick plötsligt bara väldigt fort. Jag var iallafall duktig. Det kom fram en kille, och ville bjuda oss på dricka. Jag sa nej. Han insiterade och jag beställde vatten! Maha! Jennie Lee var så stolt över mig!

Hemfräden, till Danne dåva. Den var kul. Jag minns dock inte så mycket från den. Men kul va det.

Min bbbbby och jag!

Jennie Lee är söt och jag... poserar?

Söta killar på väg hem till Danne. Jens fick vara blind.

Idag har jag sovit, hur mycket som helst. Är så där jätte trött hela tiden. Det är jobbigt.
Jennie Lee har lagat en festmåltid med "kött och pommfritt" till mig. Gudars vad smarrigt det var. Hon är en duktig matlagerska! Ja, som sagt har dagen gått åt till att sova, och äta festmåltid. Nu är jag hemma hos syster Angelica och kollar på nå' konstig film. Den handlar om trollkarlar, eller något.

Imorgon ska Angelica ha en överaskning för Ezmeralda. Det blir tårta. För att Ezmeralda har gått en hel vecka i skolan. Det kommer bli så mysigt!

Ezmoquak och moster Kacklan
<3

Skippa all skit idag. Japp! Min terapeut och jag har kommit överens om att jag ska prova att fokusera på BARA bra saker. Tex ett helt blogginlägg utan att nämna någonting tråkigt eller jobbigt.


Min dag har varit fin. Dagen började med att jag följde med min syster Angelica för att handla och lämna ungar på dagis och skola. Mysigt. Jag älskar dem. Det känns bra att vara hos Angelica, det känns bra att få se hennes barn. Åh, dom är så fina. Blir så glad att se dem, blir glad nu, bara av att tänka på dem.
Vid tolv tiden tog jag bussen, mot Varberg. Träffade min terapeut vilket var mycket behövligt. Slängde ut mina tankar och känslor och tog till mig råd för att förändra situationen.
Efter vpm besöket kom Bettan och hämtade mig. Vi pratade, drack massor med kaffe och bara mös. Det kändes jätte bra. Hon förstår mig och ger mig ny energi.

Nu ligger jag i Jennie Lee säng. Helt utan henne, det är dock lite sorligt. Men det gör mig glad, att tänka på henne. Hon är så bra! Hon gör allt för mig, det är så fint. Ja, hon är min bästa vän. Ingen skulle ställa upp för mig så som hon gör. Allt hon gjort för mig. Jag önskar att jag en dag kan gottgöra henne.

Nu är det stopp. Nu har jag skrivit ner alla fina och bra tankar. För att vara ärlig tar dom längre tid att skriva ner än att skriva ner dåliga tankar om mig själv. Men nöjd är jag. Det känns bra, även fina tankar är skönt att skriva ner!

Ah, jag ger väl skiten ett försök. Att skriva av sig har jag hört känns bättre.
Så detta är självfallet inget ni behöver läsa, det är ändå bara mina tankar och känslor som ändå inte betyder någonting.


Var gick det fel? Jag har lagt ner min själ i att göra ditt liv bättre. Du gav mitt liv så jävla mycker ljus när du sa "Jag skiter i alla andra, den ända jag bryr mig om är dig, det är dig jag fortsätter kämpa för". FAN VA BULLSHITT!
Alltså, jag kände att det var äkta. Att jag faktiskt betydde någonting. Att jag alltid skulle betyda någonting för dig. Men det är ju bara sjukt, att jag kunde tro på det.. Det kändes verkligen på riktigt. Nu skäms jag. Så in i helvete. Att jag trodde att jag verkligen va bra, va bra för dig. Jag trodde verkligen det... Jag menar, alla år... alla år jag har stått bakom dig.. alla jävla idioter jag har blivit förbannad på för din skull, alla gånger jag tröstat dig... Gah, alla dessa gånger är INGENTING för dig. Jag minns när det fanns dem som avskydde dig. Ja, det känns förjävligt att du kanske ska få läsa detta och inse att det faktiskt var så...  Jag SKET i dem. Dom var mina så kallade vänner, men jag sket i dem, för din skull. Jag kände att dom inte var något att ha, om dom inte accepterade dig. Jag öppnade min själ för dig. Du visste allt om mig. Det kändes som om du sket i allt dåligt om mig, du såg allt det bra. Men det var ännu en jävla känsla. En helt fel känsla. Du ser inget bra hos mig, det gör så äckligt ont. Alla kan inte göra rätt alltid, det går inte.. men du har verkligen fått mig att känna att jag ALDRIG gör rätt. Harregud... Att jag skulle vara din ända anledning till att fortsätta leva. Varför ljög du? En helt otroligt jävla onödig lögn. Hur fan kunde du säga att det alltid kommer vara vi? Att du alltid kommer hålla "oss" vid liv? Du ger ju fan inte det ett försök. Nu låter jag kanske arg. Men det rätta ordet skulle väl vara besviken. Du förstår kanske inte. Men en gång gjorde du det. Detta är andra gången du lämnar mig. Du sa till mig att du gjorde fel. Att du ångrar dig. Att det bara blev så, för att du inte mådde bra. Du sa att det aldrig kommer hända igen. Men vafan.. nu står jag här igen. Lämnad. Jag minns förr, du va ofta ledsen.. Ledsen och rädd att jag skulle sluta vara din vän och skita i dig. Har det hänt? Har jag skitit i dig? Du bara vände på det. Lämnade mig. Kom tillbaka. Lämnade mig igen. Nu finns det faktiskt inget att "komma tillbaka". Jag orkar inte bli lämnad igen.

Hej och välkommen förbannade ångest.
Åh, vad jag känner att jag inte kan. Jag kan ingenting.. I alla år har jag trott att jag är någons vän, men det är jag inte.. allt jag har gjort för att vara en vän har inte betytt någonting.. Förstår inte hur jag kunde misslyckas så brutalt. Förstår verkligen inte.
Åh, vad jag känner att jag verkligen gjort mitt bästa! Ååååh, vad jag känner mig misslyckad. Jag trodde att jag var någon. Men det visade sig att jag var "ingen".